Som professionell skribent är det lätt att inbilla sig att det skrivna ordet inte alltid uppskattas efter förtjänst. Inte mist på webben verkar texter och texters kvalitet emellanåt att komma långt ner på prioriteringslistan.
Ett inte helt färskt, men nyfunnet, exempel stod att finna i en platsannons för en ”copywriter/webbskribent”. Företaget i fråga sökte en person ”med ca 1-2 års erfarenhet” vars arbetsuppgifter bland annat skulle bli att ”jobba med enklare grafik typ klippa bilder etc”.
Med en riktig skribent i teamet hade företaget kanske fått med ett komma på rätt plats.
För många verkar det vara självklart att anlita konsulter för alla jobb som ligger utanför den egna kärnverksam
heten. Utom när det kommer till textproduktion. Då envisas de med att skriva själva. Kanske är det inte så konstigt heller. Reklam- och webbyråer har inte för vana att erbjuda någon mer omfattande skrivhjälp – i synnerhet inte om det gäller mer omfattande och krävande texter. De brukar inte ens bistå sina kunder med en språklig granskning av deras texter innan de publiceras.
För att tala med Kreafonbloggen, så blir texter till webben ”ofta lite styvmoderligt behandlade”. Det ligger mycket i bloggens påpekande att yrkesskribenter ofta skriver lite roligare, lite vassare och lite mer säljande.
För att inte tala om hur mycket fortare det går, vilket frigör kundens resurser att göra det de är bra på. Och kan ta betalt för.
Lägg därtill att en utomstående skribent har lättare att konsekvent hålla ett kundperspektiv i texterna. Och om fokus ligger på kundernas frågor och funderingar blir texten för det mesta också intressantare för dem att läsa.
rikliga gåvor under helgens svamputflykter fick språket att halta, snubbla och ragla. Kantareller blev därför, sedan ordet passerat dräglande läppar, ”kantadreller”.