Textförädling AB

Nätkommentarer har, med visst fog, sunkigt rykte. Inte sällan är den lilla rutan mest att likna vid en avskrädeshög för imbecilla uppkast.

Men ibland finns där finns också pärlor – små tänkvärda iakttagelser iklädda eleganta formuleringar.

Signaturen E nilsson hör till dem som lyckats. Efter Fredrik Wadströms recension av det Steven Spielberg-animerade Tintinäventyret Enhörningens hemlighet På Kulturnytts hemsida konstaterar E nilsson lakoniskt att:

”Spielberg har gjort med Tintin vad Castafiore brukar göra med opera.”

Touché, säger Hergé!

Handskrivna brev, pm och meddelanden hör mer eller mindre till det förgångna. Numer är det väl i stort sett bara inköpslistan på kylskåpsdörren och de små lapparna med förnumstiga uppmaningar till barnen som skrivs för hand. Nästan allt annat skrivs på något slags maskin – dator, mobil eller skrivplatta.

Då är det inte så konstigt att, som i ett BBC-inslag härförleden, jämställa typsnitt med handstil. Vi väljer, mer eller mindre medvetet kantänka, typsnitt som vi tycker passar vår personlighet eller som kan tänkas spegla den.

Och utbudet skämmer inte för sig. Snart sagt vilken dator som helst innehåller 50, 60 olika typsnitt. Den som ger sig ut på nätet kan tråla bland tiotusentals vackra, fula, oläsliga, bisarra, exklusiva, alldagliga, poppiga, urmodiga, strama, spetsiga, bulliga – med eller utan seriffer.

Här finns snart sagt ett för varje smak. Det enda stående rådet tycks vara: undvik comic sans.

BBCs avslutande sågning av detta barnsliga typsnitt hör till de elegantare i genren.

Bloggar är det nya skvallerträsket. Det är förvisso sant.

Men bloggar kan också vara riktigt användbara informationskanaler. Det är i alla fall väldigt många som använder dem som sådana. Både för att söka kunskap och för att dela med sig av egna erfarenheter.

Internetworld har satt samman ett litet bildspel som försöker svara på frågan hur stor roll bloggarna och de sociala medierna spelar när det gäller konsumenternas köpbeslut på nätet. Med tanke på att den genomsnittlige bloggaren i Sverige beskrivs som en kvinna mellan 16 och 20 år är det lätt att hålla sig skeptisk till undersökningens betydelse och utfall. Denna kategori utgör trots allt en mycket liten, låt vara ganska konsumtionsvillig, grupp i samhället.

Det hindrar inte att Internetworld från att lyfta fram annan intressant statistik. Att bloggarna och andra sociala medier gör skillnad för vårt köpbeteende framgår av att det är tio gånger vanligare att konsumenten genomför sitt köp om denne kommer direkt från en social sajt och landar på en e-handelssajt jämfört med andra besökare.

Uppgifterna ska givetvis tas med en nypa salt eller två. Den som söker efter råd och dåd i exempelvis bloggosfären är ju förstås mer motiverad att handla än den vanliga slösurfaren.

Mer anslående är beläggen för hur totalt internet har förändrat vårt sätt att söka efter information – uppenbarligen på tvärs med alla kategoriseringar som kön, ålder,etnicitet och religion. Enligt en brittisk undersökning har nästan två tredjedelar (64 %) av befolkningen ”gjort research kring produkter och tjänster på nätet de senaste tre månaderna”.

Formuleringen antyder att det rör sig om något mer än att bara söka reda var produkten finns och till vilket pris.

Slutsatsen är att företag som generöst delar med sig av sin kunskap och sin information till sina webbesökare med stor sannolikhet snart har dem som kunder.