Textförädling AB

Kan det finnas skäl att medvetet skriva dålig, felstavad svenska på sin hemsida?

Svaret kan tyckas givet: nej, aldrig.

Men aldrig säga aldrig.

Härförleden stötte jag på en företagare i Karlskrona vars hemsida innehöll vissa uttryck och företeelser stavade på olika sätt – inte uppenbart fel, men helt klart inkonsekvent. Det fanns emellertid ett rationellt och genomtänkt skäl till varför det såg ut som det gjorde. Ägaren förklarade att det helt enkelt hade med sökningar och sökoptimering att göra. Företagets kundkrets utgörs till stor del av ungdomar och de olika stavningarna var helt enkelt en anpassning till den potentiella kundkretsens språk- och skrivarvanor.

Att något lite imponeras av denna sluga beräkning gick inte undvika. Förslaget och utstuderat, jovisst. Men det fungerade, försäkrade företagaren som inte gjorde en min av att vilja rätta till dessa uppenbara brister och skönhetsfläckar för i kampen om kunderna är alla tricks tillåtna, eller hur?

Resonemanget är givetvis svårsmält för ett företag vars hela affärsidé går ut på att hjälpa sina kunder med välskrivna, lättlästa och begripliga texter.

Alldeles okänt är dock inte tilltaget. Bland större bolag finns det dem som har köpt flera domäner där en eller två bokstäver i företagsnamnet kastats om, eftersom de vet att den typen av felskrivningar är vanliga. På så sätt lotsas kunden smidigt och omärkligt fram till rätt sajt i alla fall.

Men att acceptera helt synliga (och medvetna) stavfel vore att ge sig ut på ett sluttande plan. Och hur mycket av särskrivningar, svengelska och slagfel ska vi acceptera på våra hemsidor i jakten på nya marknadsandelar?

Dessbättre torde detta fenomen med avsiktliga felstavningar på hemsidan vara övergående. De flesta sajtägare lär snart märka att ett alltför hafsig och slarvig språkdräkt riskerar att stöta bort fler besökare än den lockar till sig. Det är med språk som så mycket annat:

Kvalitet håller bäst.

Vi är förmodligen några stycken som saknar den gamla hemsidan skrivihop.nu. Där kunde självutnämnda språkpoliser frossa i mer eller mindre lustiga särskrivningar och samtidigt förfasa sig över det språkliga förfallet i den svenskskrivande världen.

Men säg den glädje som varar. Sajten finns kvar men verksamheten ligger nere. Ingenting har hänt på nästan 10 år. Kampen mot särskrivningar och illa formulerade texter har istället få ta sig andra uttryck – inte sällan i någon slags individuell och lågintensiv gerillaaktivitet.

Nu finns det emellertid möjlighet att åter samlas under fanorna. Åtminstone tillfälligt för att hämta ett nytt vapen mot, eller snarare hjälpmedel åt, särskrivarna.

Via Facebook har ett nästan årsgammalt inlägg på bloggen Please copy me återuppväckts. Där lanserar författaren Mattias Åkerberg ett ”botemedel” mot särskrivningsfarsoten. All kredd går till Gunnar Hård af Segerstad, frilanscopywriter i Göteborg, som kläckt ”en tumregel som håller”. Den är lika enkel som genial:

”En grej – ett ord.”

Ett handfast och praktiskt tips. Åtminstone om man vet vad det är man vill skriva. Kan rådet få fäste (som notisar på alla svensktalande tangentbord exempelvis) så kan vi kanske få se färre av horrörer av typen ”halv angorakatt till salu”, ”rök fritt”, ”jag älskar dig, skit mycket”, etcetera ad infinitum.

Ett litet påpekande kan dock vara på plats för ödmjukhetens skull. Dagens ihopskrivningar är ingen historisk självklarhet. Eva Halldinger framhåller i sin bok (tillsammans med Lynn Truss) Komma rätt, komma fel, och komma till punkt (W&W 2005) att ”särskrivningar var även vanliga förr i svenskan – ’Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien’ (numera Vitterhetsakademien) skrevs så här i slutet av 1700-talet.” Och så sent som under den andra halvan av 1800-talet, fortsätter hon, stod det att läsa i svenska litteraturtidskrifter meningar som ”Kastom först en hastig blick till baka på den till rygga lagda vägen.”

Särskrivet så att det svider i ögonen. Och i sina officiella dokument från denna tid var myndighetssvenskan full av uppdelningar som ”kyrko stämma”, ”kassa bok” och liknande, berättar Eva Halldinger.

Ingetnyttundersolentydligen.

Fejk, givetvis. Från början till slut. Men ändå en alldeles lysande illustration av betydelsen att välja sina ord. Och att välja dem med omsorg.

Textförädling som heter duga

Den engelskspråkiga språkpolisen Grammarly gör det igen. Klockrent!

”Visst, det är viktigt med välskrivna texter. Men att anlita ett fullblodsproffs att skriva åt oss är en lyx vi dessvärre inte kan unna oss.”

Så låter det emellanåt när man talar med kunder, låt vara sällan så tydligt uttryckt. Det brukar snarare heta att vi klarar nog att skriva själva och det blir helt OK, om än inte perfekt.

Det finns säkert företag med medarbetare som klarar av att producera de nödvändiga texterna på rimlig tid och med rimlig kvalitet.

Andra gör det inte. De försvarar ändå gärna sina alster: ”Spelar det så himla stor roll det är lite taffligt, syftningarna svajiga och ordvalet en aning missvisande? Våra kunder förstår ju trots allt vad vi menar. De ser ju våra goda vilja och bryr sig inte om lite klumpig meningsbyggnad och ett och annat stavfel.”

Visst, det är möjligt att kunderna är överseende. Men det gäller rimligen kan bara de redan frälsta. Viktigare är ju att vinna de nya kunderna. Och med handen på hjärtat – hur mycket förtroende inger följande texter (saxade ur autentiska e-mejl):

”Kära Kontrollera med Visa / Mastercard SecureCode medlem,

Du har ett Privat meddelande!

Svara inte på detta mail, eftersom ditt svar inte kommer att erhållas. Detta är en automatiska meddelanden om nya säkerhetsåtgärder meddelanden.”

eller:

”Efter att ha testat dina kunskap och förstås beroende på arbetsvolum kan ditt arvode vara cirka 3000- 3500 euro per månad.

Arbetsvillkor:
- Halvtids arbete
- Varierade arbetstid”

Felaktiga böjningsformer, grammatiska fel, särskrivningar, stavfel och tvivelaktig meningsbyggnad. Det är mer än nog föra att avfärda innehållet som skräp och något som inte behöver ägnas mer möda. Med all rätt. Det är skräppost och de flesta behandlar det nog som sådana.

Exemplen är måhända övertydliga. Men alla har vi olika toleransnivå. Somliga avfärdar en annars helgjuten text om de upptäcker ett enda stavfel medan andra har lite högre tröskel.

För varje fel, för varje obegriplighet ökar emellertid risken att läsaren lämnar texten. Eller ännu värre – betraktar både den och avsändaren som skräp.

Nu har de lyckats igen, reklammakarna.

Tydligen finns det en väldigt stark tro på att goda omdömen och positiva förstärkningsord bara blir bättre ju fler man staplar på varandra. Men mer än en lyssnare bör ha reagerat på budskapet från affären med ”särskilt utvalda specialerbjudande”.

Ursäkta, men vad kan var ett mera utvalt erbjudande än ett specialerbjudande? Den slags tautologier borde varje seriös reklambyrå hålla sig för god för att producera.

Har det med mediet att göra? Det är svårt att tänka sig att denna horrör hade slunkit igenom i skriven text. Men även om budskapet endast är avsett att sändas i radio borde väl lämpligen budskapet valsa runt i skriven form och läsas och korrekturläsas av ansvariga både på reklambyråns och hos kunden.

Att dessa språkliga styggelser får spridning är illa nog. Märkligare är att, kunderna, reklamköparna inte reagerar. Den som betalar dyrt för att få en reklamsnutt uppspelad i radion borde vara mer mån om att få sitt namn, sitt varumärke och sina produkter eller tjänster presenterade med ett språk som inte gör de potentiella kunderna irriterade eller avogt inställda.

Språkpoliser finns överallt. Inget ont i det, åtminstone inte om de tar sin uppgift på lika stort skämtblandat allvar som Facebooksidan Grammarly. Här finns en underbar samling med äkta och mindre äkta grammatikmisstag. På engelska, givetvis, men ändå.

Det är kanske inte alltid så lätt för någon som inte fått engelska med modersmjölken att upptäcka felen. Lite tuggmotstånd skadar emellertid inte. Det finns mycket att lära, också för den som anser sig hyfsat bevandrad i språket, genom att studera de många exempel som finns på sidan.

Något större allvar ligger bakom Grammarlys hemsida. Och där finns både en stavnings- och ”grammar checker” att tillgå. Den senare beskrivs, med sedvanlig amerikansk anspråkslöshet, som ”world’s most accurate”. Sant eller inte, så verkar det vara ett alldeles utmärkt hjälpmedel också för en svensk copywriter, marknadsförare, kommunikatör eller PR-konsult, som någon gång emellanåt förirrar och förivrar sig in i engelskan.

Ibland dyker språkvårdare upp där man minst anar det. Då blir en enkel kommunikatör och skribent glad i hågen.

Denna gång var det Peabjournalen som överraskade. Tidningens krönikör Gösta Sjöström skriver flyhänt och underhållande ”Om konsten att uttrycka sig så folk begriper vad man menar…” Ett av exemplen han anför är talande:

”Tjejer får lättare förkylningar än killar.”

Denna korta, och till synes, enkla mening på sex ord visar sig ha inte mindre än tre olika betydelser. Den kan antingen betyda att flickorna drabbas lindrigare än pojkar, eller att de att de är mer mottagliga för sjukdomen, eller att det är svårare för dem att fånga en pojkvän än förkylningsbaciller.

Exemplet talar tydligt för vikten av att fundera lite extra över ordens olika tänkbara innebörder när man skriver en text. Den som har lite annorlunda referensramar eller ett lite annat perspektiv på tillvaron kan göra en helt annat tolkning än den avsedda.

Ungefär som att en PR-konsult förväntar sig att Peabjournalen ska handla om cementblandare, hållfastighetsberäkningar, väg- och brobyggen snarare än om skrivkonst och språkvård.

Uppenbarligen är det inte bara svenskan som plågas av ständiga särskrivningar. Kanske är denna kreativa lösning från Norge något att fundera på också i Sverige.

Gudarna vet att det skulle behövas.

Skum tomte och sjuk sköterska har mist all charm. Kvar finns bara irritation.

Textförädling flyttar till Karlskrona. Styckevis och delt, i alla fall.

I sanningens namn har flytten redan inletts. Sedan några månader är en del av arbetsveckan förlagd till Karlskrona. Och mer lär det bli i vår och sommar.

Men i praktiken betyder det egentligen bara att även företag och organisationer i Karlskrona nu enkelt kan få tillgång till texter med spets – oavsett om det gäller PR, marknadsföring eller strategisk kommunikation.

Kunderna i Lund/Malmöregionen behöver inte heller känna sig övergivna. Målsättningen är att ha kvar en fot i Skåne så länge som behovet finns. I dagens virtuella arbetsmiljö spelar det emellertid ingen större roll. För kunden är det inte av avgörande betydelse om kontoret ligger i Seoul eller Stockholm.

Men Karlskrona är vackrare än de flesta platser.