Arkiv för augusti, 2010

Rätt bokstav på fel plats – har också sin plats

26 augusti, 2010

Anagram, det vill säga ”konsten” att kasta om bokstäverna i ett ord för att bilda andra ord, är inte bara ett trevligt tidsfördriv.

För somliga är anagram mycket mer än så. Exempelvis ett helt företag. I alla fall det lundensiska, var annars, produktionsbolaget Unikt parad agronom, som bland annat ligger bakom mycket av det som Hipp Hipp-gänget gör på scen och i TV.

En annan som tycks ta anagram på allvar, låt vara att det inte går att ta miste på glimten i ögat, är bloggaren Henrik Alexandersson. Med hjälp av ett särskilt program – anagrammaskinen – har han gått igenom och sorterat om bokstäverna i de politiska partiernas namn.

Då blir till exempel kristdemokraterna ”kramens diktatorer” eller ”inkorrekt tramsade”, medan nya moderaterna kan stuvas om till ”retad nyare Mona” och socialdemokraterna till ”amoraliska docenter”.

Roligt blir det.

Inga kommentarer »

En spaning om att skriva och mena

23 augusti, 2010

Jessika Gedin, kanske mest känd som framsynt radiospanare, har i senaste numret av Språktidningen en underhållande krönika som bland annat handlar om typsnittet Comic Sans. (En förkortad version finns här.)

Comic Sans är ett runt och lite barnsligt typsnitt. Vackert är det inte och många – däribland Jessika Gedin – tycker uppenbart illa om det.

Särskilt oroande är det, menar hon, att typsnittet är så populärt när lärare ska meddela sig till föräldrar och andra. Jessika Gedin fruktar att:

”Vårt skolsystem är infiltrerat av människor som uttrycker sig i Comic Sans. Att elevernas kunskapshunger ska hindras av ett bulligt, gulligt serietidningstypsnitt där kunskapsföraktet står tydligt utskrivet mellan raderna.

För en text är ju så mycket mer än barra ord staplade på varandra – den är betoningar, eftertanke, uttal, form. Det finns så mycket mer att läsa, att läsa in, där. För språket är inte bara det vi skriver utan också det vi menar.

Det må vara sant eller inte. Men det är väl formulerat.

Inga kommentarer »

Samarbete om Google Remarketing med Kanbanbloggen

16 augusti, 2010

Samarbetet med Gustav Bergman på Kanban marketing fortsätter.

Denna gång med en text om Google Remarketing – en ny tjänst i Google AdWords. Tjänsten gör det möjligt att matcha reklam mot internetanvändare som tidigare visat intresse för en viss vara eller tjänst. Gustav beskriver tekniken i ett inlägg på Kanbans blogg.

Upplägget ger onekligen lite olustiga vibbar och storebror-ser-dig-känsla. Insikten om hur lätt det är att följa en persons elektroniska fotspår genom cyberrymden är inte lugnande.

Dessbättre finns det möjlighet att stänga av Remarketing-funktionen för den som absolut inte vill ha sin dator fylld med den sortens kakor.

Annan reklam lär dyka upp ändå.

Inga kommentarer »

Prickar som prickar rätt

11 augusti, 2010

En formulering gör ingen bok. Men det underlättar läsningen. Och som så mycket annat i världen går också läsning lättare med ett leende på läpparna.

Journalisten och författaren Lena Sundström har ett lätt och ledigt anslag. Det gör det enkelt att ta sig igenom Världens lyckligaste folk, som annars är en ganska dyster historia som försöker förklara Dansk Folkepartis framväxt och framgång.

Högsta stilpoängen får beskrivningen av partiledaren Pia Kjærsgaards mamma, som av allt att döma var så där öppen, utåtriktad och levnadsglad som det är få förunnat att vara. Mamman var, med Sundströms ord, den där ”typen som spontandansar när vaktparaden går förbi och som kan kolorera en Roy Andersson-vardag med en prickig hatt”.

1 kommentar »

Bildspråk kräver måtta

4 augusti, 2010

Bildspråk och analogier är ofta effektiva och verkningsfulla stilgrepp. Men en erfaren skribent vet att bruka dem med måtta och förstånd.

Det är lätt att bli överambitiös och gå vilse i symboldjungeln. Ett välbekant exempel – sant eller inte – är hämtat från årsredovisningarnas torra prosa. I sin kommentar skrev VD:n, ivrig att  framhålla förbättringarna som bolaget genomgått sedan föregående år, att  ”då stod vi på ruinens brant, men sedan dess har vi tagit ett stort kliv framåt”.

Den amerikanska författaren Donna Leon, sedan många år bosatt och verksam i Venedig, har bättre ordning på metaforerna. I Rättvisans mörker, en av hennes många spännande och skickligt hopkomna polisromaner med kommissarie Brunetti i spetsen, heter det:

”Brunetti betraktade parlamentet som italienare i gemen betraktade sin svärmor. Man hade ingen skyldighet att vara lojal mot  sin svärmor på grund av blodsband, men ändå krävde hon lydnad och respekt samtidigt som hon ofta betedde sig på ett sådant sätt att hon inte förtjänade någotdera.”

Det är ett bildspråk som anstår en av världens vackraste städer.

Inga kommentarer »