En spaning om att skriva och mena

23 augusti, 2010

Jessika Gedin, kanske mest känd som framsynt radiospanare, har i senaste numret av Språktidningen en underhållande krönika som bland annat handlar om typsnittet Comic Sans. (En förkortad version finns här.)

Comic Sans är ett runt och lite barnsligt typsnitt. Vackert är det inte och många – däribland Jessika Gedin – tycker uppenbart illa om det.

Särskilt oroande är det, menar hon, att typsnittet är så populärt när lärare ska meddela sig till föräldrar och andra. Jessika Gedin fruktar att:

”Vårt skolsystem är infiltrerat av människor som uttrycker sig i Comic Sans. Att elevernas kunskapshunger ska hindras av ett bulligt, gulligt serietidningstypsnitt där kunskapsföraktet står tydligt utskrivet mellan raderna.

För en text är ju så mycket mer än barra ord staplade på varandra – den är betoningar, eftertanke, uttal, form. Det finns så mycket mer att läsa, att läsa in, där. För språket är inte bara det vi skriver utan också det vi menar.

Det må vara sant eller inte. Men det är väl formulerat.

Lämna ett svar