Felstavningar på rätt plats

19 september, 2013

Som tungan söker sig till en rutten tand. Bloggposten från den 20 mars har regelbundet återkommit i tankarna under hela sommaren, gnagandes och molandes.

Inlägget handlade om ett litet tjänsteföretag i Karlskrona som helt medvetet har lagt ut texter med felstavningar på sin hemsida. Skälet är att många av de potentiella kunderna har för vana att stava några av verksamhetens nyckelord på lite olika sätt. Felstavningarna är helt enkelt ett sätt att öka sannolikheten för att sökmotorerna ska lyckas fånga upp kunderna.

Förslaget? Tvivelsutan.

Men blotta tanken att krydda hemsidan med språkliga horrörer får förstås en textförädlare att resa ragg.

Likväl är det lätt att hysa viss förståelse för tilltaget. Att vara sökbar är inte bara till nytta och båtnad för den egna verksamheten. Det är ju även ett tecken på service och tjänstvillighet utöver vad konkurrenten kanske erbjuder.

Inte desto mindre: felstavningar och språkliga inkonsekvenser ger ett slappt och slafsigt intryck. Inget blir bättre att branschen från tid till annan kritiserats för att vara full av klåpare och lycksökare som håvar in offentliga medel för undermåliga tjänster.

Så vad händer den dag någon nitisk myndighetsperson eller journalist sätter sig att granska företagets hemsida? Risken är uppenbar att felstavningarna misstas för bristande professionalism.

Så vad göra istället?

En lösning är att lägga är förstås att lägga ansvaret för felstavningarna på någon annan. Oskyldig. Och givetvis okänd.

Lugn. Det är inte så genomruttet som det låter.

I det här fallet får det bli i form av en handfull citat från nöjda kunder. Sådana hör ju hemma på varje hemsida med självaktning. Tillgreppet ger inte bara möjligheter att lyfta fram företagets många företräden, med lite kreativitet går det dessutom säkert att få in de önskade felstavningarna på ett sätt som snarare ökar än minskar texternas autenticitet.

Ärligt eller inte blir då en fråga om hur hårt originaltexten måste skruvas.

Kanske en del. Kanske lite grand. Kanske inte alls.

Vad vet jag?

Sedan må bläckhornen växa ur pannan på mig!

Lämna ett svar