Pandemin sätter sina spår – även i språket. Det menar i alla fall sakkunskapen på bland annat Språkrådet, som plockar ihop den årliga nyordslistan. Enligt rådet har det inte hänt sedan andra världskriget att en enskild händelse påverkat det svenska ordförrådet i samma utsträckning som pandemin. Följdriktigt är mer än hälften av nästan 40 ord […]
Vi har alla, med förlov sagt, lite olika känsla för språket. Det märks inte minst hur vi reagerar på nyord, slanguttryck, svordomar för att inte tala om grammatiska och semantiska felaktigheter i tal och text. Somliga reagerar med större eftertryck, andra med mindre. Graden av fördragsamhet varierar givetvis från person till person och är givetvis […]
Särskrivningar orsakar ömsom irritation och ömsom munterhet. Mer sällan händer det att de krånglar till förståelsen av en text. Som regel framgår det ju av sammanhanget om det rör sig om en sjuk sköterska eller en sjuksköterska. Problematiskt kan det däremot bli när ett ord används på ett sätt som får läsaren att tvivla på […]
Läsarna får ursäkta om temat är ständigt återkommande i dessa spalter. Men den snärtiga, välfunna, roliga eller tänkvärda formuleringens betydelse kan svårligen överskattas. Sådana lyfter läsningen och får läsaren att sluka ytterliga ett kapitel eller två, muntert skrockande och lystet letande efter fler språkliga pärlor i texten.
På något sätt har mitt arbetsliv på ett eller annat sätt alltid kretsat kring språk, ord, texter och läsning.
Washington Post är en av världens ledande dagstidningar. Få kan ståta med så många och så stora scoop som denna amerikanska drake. Föga förvånande håller sig tidningen med stort antal journalister av yppersta klass. Prosan är av samma kvalitet – snärtig, rolig, lättläst.
Prepositioner – ni vet de där orden som är till för att beskriva olika förhållanden mellan personer, platser eller ting – kan vara rätt mariga att välja bland. De är många, ofta korta, men ack så viktiga.